Som replik till Annelis blogg....

......visar jag här valpen Malte 6 veckor som har busat så i trädgården att han somnar mitt i maten.

Vi är med barn!

I natt drömde jag att jag var gravid. Det beror på lilla Matilda. Det är valpen vi kommer att behålla.
Har ni försökt ta bilder på valpar? Det är det svåraste som finns. Det enda som funkar är att hålla dem i järnnävar.
Här är vår bebis. Är hon inte bedårande?
Hon är tricolor men det vita kommer att bli prickigt. Hon är minst av alla och sötast.
Om två år kan hon få valpar. Vi har redan en pappa, han heter Picasso och är också Cavalier/Am cocker.


Matilda är den valp som lämnar gänget.

Det goda i livet

Efter en hård vinter då jag inte kunde komma till Uppsala på möten med mina härliga Franciskaner har vi äntligen kommit i väg. Efter en mässa i Uppsala Katolska kyrka (inte en enda pedofil i sikte) har vi träffats och våra samtal kommer att blir en tröst långt fram i tiden. Vilka underbara vänner!
Min vän och ständig följeslagare på resorna är Ulla. Här sitter vi på Måns Ohls värdshus utanför Sala och stärker oss inför resten av hemresan. Det ingår i våra rutiner och är en del av alla guldkanter i livet.
Jag åt kycklingsallad som var härlig.

Leker med kameran

En sagobild

Tjocka Malte
Trötta Mimmi

En kamera senare

Som ni såg på förra inlägget var bilden inte särskilt bra. Den var tagen med min gamla kamera 3,2 megapixel. Jag tycker inte att man kan sälja valpar med sådana bilder.
Så jag slängde mig i bilen och köpte en ny kamera med 14 megapixel. Förutom det så fick jag ett kul program för bildbearbetning. Så nu kommer jag att fotografera hela dagarna och lyckliggöra er med nya inlägg. Jepeeee!

Marvin

Gulleplutten Marvin har fåt ögon men de syns inte. De här valparna är större och tjockare än de förra. Om en vecka kommer de att flytta från valplådan till hage. Det är så roligt!

Ta din aska och gå

Efter mycket velande hit och dit har jag bestämt mig att OM jag dör, så vill jag att min aska skall vila hemma i Brno. Det finns redan en plats bredvid min mamma och moster.
Varför? Det ser ni här. Den 4 maj ser ut så här. Jag står inte ut.
Eller rättare sagt: jag får lov att stå ut en livstid, men jag behöver inte göra det en hel evighet. Jag kommer att le i min himmel när jag vilar under blomstrande ängar medan ni i Sverige fortfarande skottar och halkar runt. Hi hi hi.

Ge mig ett råd

Om två veckor skall jag lägga ut första annonsen på valparna. Vad tycker ni, skall jag ta med bilderna på föräldrarna också? Blir det inte avskräckande?
Snälla, var ärliga och hjälp mig.

Back in business

Äntligen en ny dator! Den gamla har kraschat i den berömda McAfee kraschen och efter två dagars försök med hjälp av experter från Bredbandsexperten har jag beslutat att skrota den. Igår köpte jag en ny dator och fick den färdig idag.

Yes! Det blev valpar! Sex stycken föddes men en dog. Kvar fem stycken starka och friska valpar. Tre pojkar och två flickor. Maxi är en stolt moder.
Nedan: Under förlossningen.

Här är det alla. Den femte ligger underst.

Före och efter

Ser ni dörren? Så såg det ut före.Så här ser det ut efter. Visst är det snyggt? Jag hittade dörren på nätet hos ett litet snickeriföretag i mörkaste Norrland. Kan ni se att det är antikglas i den?

Katter är onda

Nu har jag äntligen förstått. Katter är onda.När en katt ser att man kommer på vägen med hundarna, så sätter den sig mitt i vägen och väntar. Den vet att det blir ett jäkla liv på hundarna, och den väntar med skadeglädje tills man blir omkullvräkt och dragen på vägen. Först när man kommer nära, avlägsnar sig katten med ett diaboliskt leende. Den vet att hunden sitter fast i kopplet. Jag lovar, en dag mycket snart kommer jag att släppa hundarna och skadeglädjen blir min.

Det är ju bara en bil

Visst är det bara en bil, den kan inte känna, den kan inte vara ledsen, eller hur?
När jag i dag var på bilskroten för att skriva på alla papper och lämna över registreringsbeviset så såg jag bilen. Den stod där intet ont anande. Den trodde att den skulle bli hämtad och komma hem. Den visste inte att den var övergiven och skulle skrotas! Jag blev så ledsen, jag gråter.

Herregud, det är ju bara en bil och den är inte ens min. Snälla, säg att den inte kan vara ledsen.

Och det kanske inte gör ont att bli skrotad.

En vanlig dag hi hi hi

Det började i går, när Magnus envisades att åka till skjutbanan i snöoväder. Han körde fast i en backe mitt i skogen. Inte ens en tomte i närheten. Jag hämtade honom, det var redan mörkt och läskigt. Idag ringde vi bärgning. Vi åkte och mötte dem.
Det konstaterades att kopplingen var slut. Den var dålig innan och Magnus har i sin desperation att komma loss kört slut på den. Eftersom bilen är ett gammalt vrak, vill vi inte kosta på en ny koppling. Färden gick till skroten.
Farväl bilen!
Samma kväll ringde jag en vän och frågade om han hade en billig och bra bil till salu. Det hade han. Det blir en Volvo. Han kommer med den i morgon och visar upp den. Snabba ryck.
Sedan följde Magnus med till ridningen, jag skulle annars inte ha hunnit. Nu har vi kommit hem och klockan är halv tolv. God natt!

Huset fullt.....

....av kycklingar och sjuka hönor. Ute snöar det som vanligt men inne är det varmt och gott och börjar likna Noaks ark.

En av mina hönor blev sjuk. Man ser för det mesta när en höna kommer att dö och när det finns hopp. Efter att hönan suttit orörlig i hönshuset i några dagar har jag tagit in henne i värmen och gett henne vatten och lättsmält mat. Nu är hon redan mycket piggare. Hundarna har börjat gå på bakbenen, allt för att kunna se hönan.

NEJ! JAG VÄGRAR!

Jag skottar inte mera! Så in i helvete......om jag gör det. Jag vadar hellre upp till knäna i snön.
Hellre dör jag än skottar!!!!!!!!!!
ARRRRRRRRRRGHH! GRRRRRRRRRRRRRR!

Timmermansvägen 14

Vi har tagit oss en promenad i Leksand, hundarna och jag. Vet ni varför Magnus inte är med? Jo, det är ganska lustigt, har gör sin praktik som sjuksköterska på läkarmottagningen i Vansbro. Ha ha.Så här ser huset i Leksand ut idag. Ingen stor skillnad.
Siljan är fortfarande frusen.

Se så fint de har det!

Jag har tagit Mairas gamla hundbur och gjort om den till kycklingbostad. Med pinne och allt.Nu kan jag ha dem i köket i månader, om jag vill. Det är så rogivande.

Omorganisation i hönshuset

Nu har jag gjort slag i saken. I dag har jag sålt alla mina Brahma hönor plus en stor blandras. Fem stycken hönor på raken. Kvar har jag fyra stycken mindre raser och min Hedemora tupp.
Som dellikvid fick jag två Hedemora kycklingar. Jag känner mig lättad. Brahma var inte en ras för mig. De äter mycket, skiter mycket, ruggar mycket men värper lite. Men de var lugna och snälla. Nu satsar jag på Hedemora. Små och värper. Jag kommer att köpa fler under våren.

Racerhund

I går fick jag en dragsele till Maira. Jag lånade en spark av grannfrun och selade fast Maira i min midja. Först begrep hon inte att det plötsligt är tillåtet och önskvärt att dra. Men när hon fattade, så kom draghunden fram. Det var isigt på byvägen, asfalt under, så det gick undan. Fortare och fortare i full galopp tills sparken skar snett och välte. Jag flög i marken och konstaterade:
1. att jag inte lider av benskörhet

2. spark på isig väg är inte så bra
Därför frågade jag grannfrun om hon möjligen hade några gamla skidor undanstoppade. Det hade hon. Och eftersom hon inte kommer att åka skidor mer, så fick jag köpa dem för en liten slant.
Sedan selade jag Maira igen och det bar iväg på uppkörda skidspår på åkern. Helt fantastiskt. Jag har inte stått på skidor på 30 år men behövde inte göra mycket. Bara stå och Maira drog så fint med jämn fart. Nu har jag något roligt att göra och behöver inte hata vintern mera.

Träning inför Everest

Nu har jag börjat träna på allvar inför min resa till Himalaya. Att man sedan räddar altantaket från snöras är inte att förakta.Finns det inte en viss likhet mellan mig och sherpan?

För de som inte vet det ännu, så har jag bokat en vandring till Everest Base Camp på 5 300 meters höjd i oktober. Det kommer att ta tre veckor och jag hoppas verkligen att jag klarar det. I morgon skall jag åka skidor med Maira, det blir bra träning.

Resan till Emmy

Nu är jag tillbaka efter mycket spänning och mycket tur till Sverige där tågen har stannat.I England, däremot, går livet vidare. Här är det Lily som kollar vädret på morgonen.
Efter hennes godkännande, gick vi ut på en lång och härlig promenad. Jag njöt så av att gå på barmark.
Men inte länge. Nästa morgon såg det ut så här. Men Lily sade: det skiter vi i.
Vi går ut och åker kälke. I början var det lite trögt.
Men det blev bättre efter hand. De två små prickarna är William och Lily.
Det här är värdinnan i B&B på Lily Farm Cottage. Gästerna var trevliga och nöjda.
Garden center har inte vaknat riktigt.
Och så här såg det ut hemma!
Kolla artikeln, är det verkligen Sverige?
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1894503/1000-personer-i-bussbrak-i-stockhom

Bedårande

Har hittat den här bilden på nätet, kunde inte motstå.

I morgon åker jag till Emmy! Det blir spännande. Jag återkommer med många bilder när jag kommer hem efter den 22 februari.

Nu har det vänt.....våren är på gång!

Solen skiner, snön glittrar och fåglarna sjunger. Vi är ute och ränner i snön i timmar.Här kommer några bilder.


Ny tävling. Var är hunden? Den lycklige vinnaren får den här gången åka till Haiti. Grattis!